Kort svar: Svart beläggning i silikonfogar är oftast ytlig och beror på att fukten inte förs bort tillräckligt snabbt. Mikrobiell påväxt i byggnadsmaterial är allvarligare och kan enligt miljöbalken utgöra en olägenhet för människors hälsa. Skillnaden ligger i om fukten nått konstruktionen.
Så uppstår mögel
Mögelsporer och bakterier finns överallt i vår miljö, normalt utan att orsaka besvär. Vatten och fukt är inte heller skadligt i sig.
Problemet uppstår när fukt hamnar på fel ställe i en byggnad. Då börjar i princip alltid mögel och bakterier växa på det material som är fuktigt. Det kallas mikrobiell påväxt.
Torkas fukten inte ut snabbt kan tydlig påväxt uppstå på bara några veckor. Fukten orsakar dessutom ofta kemiska reaktioner i material som blivit fuktiga.
Det förklarar varför ventilationen är så central i ett badrum, och varför tiden är avgörande efter en vattenskada.
Ytligt eller djupt — hur du skiljer
Ytligt. Svart eller rosa beläggning i silikonfogar, längs duschväggens kant eller i hörn. Den sitter på ytan, går att torka bort, och kommer tillbaka om orsaken kvarstår. Orsaken är nästan alltid att fukten står kvar för länge efter dusch — otillräcklig ventilation, strypt tilluft eller vädring genom dörren i stället för fungerande frånluft.
Djupt. Mikrobiell lukt som inte försvinner efter städning, missfärgningar som återkommer på samma ställe trots åtgärd, mjuka eller missfärgade partier vid golvvinkel och tröskel, fuktfläckar i tak hos grannen under. Det tyder på att fukt nått konstruktionen.
Den avgörande frågan är inte hur ful beläggningen är, utan om den sitter på ytan eller kommer inifrån.
När det räknas som olägenhet
Miljöbalkens 9 kapitel innehåller bestämmelser om hälsoskydd som gäller för bostäder. Begreppet olägenhet för människors hälsa definieras i 9 kapitlet 3 §, och enligt 9 kapitlet 9 § ska bostäder brukas så att olägenheter inte uppkommer.
Folkhälsomyndigheten ger allmänna råd om fukt och mikroorganismer. Situationer som kan innebära olägenhet är bland annat när det förekommer synlig mikrobiell växt eller mikrobiell lukt i bostadsrum, när mikroorganismer eller lukt befaras spridas från byggnadskonstruktionen till rum där människor vistas stadigvarande, när fuktskador inte åtgärdas så att mikroorganismer kan växa till, och när fuktskador åtgärdats bristfälligt — exempelvis vid uttorkning eller utbyte av angripet material.
Notera den sista punkten. En bristfälligt åtgärdad fuktskada kan alltså vara en olägenhet i sig.
Att gammal fukt inte är ofarlig
Ett vanligt missförstånd är att en uttorkad fuktskada är ett avslutat kapitel.
Även gamla uttorkade fuktskador kan vara en olägenhet, eftersom det kan finnas stora mängder mögel och sporer kvar i materialet. Kommer det ut i inomhusluften kan det ge problem med ohälsa.
Uttorkade fuktskador kan dessutom inte hittas med en fuktmätare. Det krävs kompetens och kunskap om byggnadens konstruktion för att lokalisera dem.
Konstaterar man att mögel eller bakterier växer på byggnadsmaterial ska allt skadat material bytas ut så långt det är möjligt. Att torka och måla över räcker inte.
Vem du vänder dig till
Ansvaret skiljer sig beroende på upplåtelseform.
Hyresrätt: vänd dig till fastighetsägaren, som enligt miljöbalken ansvarar för att undersöka inomhusmiljön. Hjälper det inte, kontakta kommunens miljö- och hälsoskyddskontor, som kan bedöma situationen och vid behov ställa krav på åtgärder.
Bostadsrätt: vänd dig till föreningen. Kom ihåg att ansvarsfördelningen inne i lägenheten normalt lägger ytskikt och tätskikt på dig som medlem.
Villa: äger du bostaden själv får du låta undersöka miljön på egen hand. Det krävs rätt kompetens för att bedöma inomhusmiljö, och det finns specialiserade konsultföretag.
Ordningen vid åtgärd
Vid arbete med en fuktskada ska orsaken till skadan först fastställas. Därefter behöver både fuktkällan och det fuktskadade materialet åtgärdas.
Att bara byta ut materialet utan att stoppa fuktkällan innebär att problemet kommer tillbaka. Att bara stoppa fuktkällan utan att byta angripet material innebär att sporerna finns kvar.
Vid sanering frigörs stora mängder partiklar av sporer och delar av mögelsvamp. Det är viktigt att förhindra att dessa sprids i byggnaden och att ventilationen inte kontamineras. Det gäller även om de boende är evakuerade under saneringen.
Efter utförd åtgärd är det viktigt att kontrollera att åtgärderna gett önskat resultat.
Vad du kan göra själv mot ytligt mögel
- Åtgärda orsaken först — kontrollera att frånluften fungerar och att tilluft kan komma in.
- Torka av väggar och duschvägg efter dusch, särskilt i badrum med svag ventilation.
- Låt fläkten gå en stund efter att du lämnat rummet.
- Byt silikonfogar som blivit missfärgade — de går sällan att rengöra tillbaka.
- Håll frånluftsdonet rent från damm.
Återkommer påväxten trots detta, eller finns lukt utan synlig växt, är det dags att låta någon med rätt kompetens undersöka saken.
Om hälsan påverkas
Upplever du besvär som du misstänker hänger ihop med inomhusmiljön bör du kontakta sjukvården via 1177 för undersökning, parallellt med att byggnadsfrågan utreds.
Kunskapen om exakt vilka ämnen som orsakar hälsoeffekter och hur mekanismerna fungerar är ännu ofullständig, och det finns därför inga hälsobaserade riktvärden för acceptabla nivåer av mikrobiell exponering.
Källor
- Folkhälsomyndigheten, Tillsynsvägledning om fukt och mikroorganismer — situationer som kan innebära olägenhet, sanering och avsaknad av riktvärden. folkhalsomyndigheten.se
- Folkhälsomyndigheten, Tillsynsvägledning om inomhusmiljö i bostäder samt Hälsoskydd — vägledning och tillsyn. folkhalsomyndigheten.se
- Miljöbalken (1998:808) 9 kap. 3 § och 9 §. riksdagen.se
- Folkhälsomyndighetens allmänna råd om fukt och mikroorganismer, FoHMFS 2014:14.
- Länsstyrelsen, Effektivare bostadstillsyn — om uttorkade fuktskador och ordningen vid åtgärd.
Innehållet är allmän information och ersätter inte en bedömning på plats av sakkunnig. Vid hälsobesvär, kontakta 1177.
