Kort svar: Golvbrunnen sitter i gränslandet mellan medlemmens och föreningens ansvar, och det är därför den orsakar så många tvister. Grovt uttryckt: själva brunnen och avloppet tillhör föreningens stamledningar, medan tätskiktets anslutning till brunnen är medlemmens. Stadgarna avgör detaljerna.
Varför just golvbrunnen är svår
Bostadsrättslagens 7 kapitel 12 § anger att bostadsrättshavaren på egen bekostnad ska hålla lägenheten i gott skick, medan föreningen ansvarar för de stamledningar den försett lägenheten med.
Golvbrunnen är kopplad till avloppsstammen, vilket talar för föreningen. Men den är samtidigt en del av våtrummets tätskiktskonstruktion, som är medlemmens.
Två regelverk möts alltså på några centimeter — och det är samma punkt som skadestatistiken pekar ut som en av de vanligaste orsakerna till våtrumsskador.
Den vanliga gränsdragningen
Många föreningar tillämpar en fördelning där föreningen ansvarar för själva brunnen och avloppet, medan medlemmen ansvarar för klämring, tätskikt och anslutningen mellan dem.
Det följer logiken i lagen: stamledningen är föreningens, ytskikt och tätskikt är ditt.
Men fördelningen kan variera. Stadgarna kan lägga hela brunnen på medlemmen, eller precisera gränsen på annat sätt. Läs dem, och be styrelsen om skriftligt besked om hur de tolkas i praktiken.
Vad det betyder vid renovering
Här blir frågan konkret. Branschreglerna anger att golvbrunnens livslängd ska beaktas i förhållande till våtrummets, och att golvbrunnar tillverkade före 1990 alltid ska bytas.
Ska brunnen bytas berörs föreningens stamledning, vilket kräver styrelsens tillstånd enligt bostadsrättslagens 7 kapitel 7 §.
Frågan om vem som betalar bytet avgörs av stadgarna. Vissa föreningar bekostar brunnen när den ändå ska bytas, andra lägger kostnaden på medlemmen som en del av renoveringen. Ta reda på det innan du tar in offerter — det kan påverka kalkylen.
Vid en skada
Utgångspunkten är att var och en åtgärdar sin del när ingen vållat skadan.
Beror läckaget på att tätskiktets anslutning till klämringen är felaktigt utförd är det normalt medlemmens sida. Beror det på att avloppsröret under brunnen är trasigt är det föreningens.
Därför lägger skadeutredningen så stor vikt vid att fastställa orsaken innan något rivs. Det är också skälet att inte riva själv för att undersöka — bevisen försvinner.
När ansvaret flyttas
Brister bostadsrättshavaren i sitt ansvar kan föreningen kräva skadestånd för de kostnader som uppstått till följd av det.
Har du eller en tidigare ägare byggt badrummet utan behörig entreprenör, utan föreningens tillstånd eller med en gammal brunn kvar under nytt tätskikt, kan alltså ansvaret hamna hos dig även för sådant föreningen annars skulle ha stått för.
Kom också ihåg att egna installationer som avviker från föreningens standard följer med lägenheten vid överlåtelse. Ansvaret övergår till den nya ägaren.
Stopp i brunnen är något annat
Ett vanligt stopp orsakat av hår och tvålrester är normalt underhåll som medlemmen sköter, inte en fråga om ansvarsfördelning.
Sitter stoppet däremot längre ner i stammen och drabbar flera lägenheter är det föreningens sak. Kommer vatten upp genom brunnen i stället för att rinna undan är det en signal om stopp i stammen och bör anmälas till föreningen omgående.
Var försiktig med kemiska propplösare i äldre avlopp. De kan skada rör och packningar, och gör problemet dyrare i stället för billigare.
Klämringen är den punkt du kan kontrollera
Branschreglerna kräver att klinkerramen är bruksundergjuten men att den synliga klämringen är fri från bruk, och att tätskiktet i anslutning till klämringen är besiktningsbart.
Det innebär att du kan titta ner i brunnen och se om anslutningen ser rimlig ut. Är klämringen igensatt av bruk är det en avvikelse — och du förlorar möjligheten att någonsin kontrollera just den punkt där flest skador uppstår.
Gör den kontrollen vid slutbesiktningen, innan slutbetalning.
Väggnära brunn kräver extra samordning
Vill du flytta brunnen närmare väggen berörs både föreningens stamledning och tätskiktssystemet.
Väggnära golvbrunnar, alltså brunnar placerade närmare väggen än 200 millimeter, ska vara branschgodkända i kombination med tätskiktssystemet. Det är kombinationen som godkänns, inte brunnen ensam.
Eftersom ändringen dessutom innebär ingrepp i avloppet krävs styrelsens tillstånd. Ta upp båda frågorna samtidigt i ansökan.
Vid stambyte
Genomför föreningen stambyte byts normalt även golvbrunnarna, eftersom de sitter i anslutning till stammarna.
Det är ett av skälen att ta reda på underhållsplanen innan du renoverar. Har du nyligen byggt ett badrum kan brunnsbytet innebära att golvet öppnas igen.
Dokumentationen har visat sig ha betydelse i sådana lägen: i ett hovrättsavgörande behövde badrum som renoverats inom en femårsperiod och kunde uppvisa våtrumsintyg inte rivas vid stambyte.
Frågor att ställa styrelsen
- Var går gränsen mellan föreningens och medlemmens ansvar vid golvbrunnen enligt stadgarna?
- Bekostar föreningen byte av golvbrunn vid renovering?
- Finns krav på att brunnen ska bytas vid renovering av badrummet?
- Krävs att entreprenören är behörig enligt BKR eller GVK och auktoriserad enligt Säker Vatten?
- Ska kvalitetsdokument lämnas in till föreningen?
Be om svaren skriftligt. Styrelser byts ut, och muntliga besked är svåra att åberopa flera år senare.
Källor
- Bostadsrättslagen (1991:614) 7 kap. 7 § och 12 §. riksdagen.se
- Bostadsrätterna, om ansvarsfördelning och vattenskador i bostadsrätt. bostadsratterna.se
- HSB Riksförbund, om skadestånd när bostadsrättshavaren brister i sitt ansvar. hsb.se
- Byggkeramikrådet, Branschregler 2026:1, BBV — golvbrunnens livslängd, kravet att brunnar före 1990 ska bytas samt klämringens besiktningsbarhet. bkr.se
- Vattenskadecentrum, Vattenskaderapporten — golvbrunnsanslutningens andel av våtrumsskadorna. vattenskadecentrum.se
Innehållet är allmän information. Din förenings stadgar avgör den exakta gränsdragningen.
